Enligt Svensk Standard SS-EN 689:2018+AC:2019 och AFS 2023:10 kap Kemiska arbetsmiljörisker genomförs exponeringsbedömningar i flera steg; identifiering av kemiska riskkällor, bedömning av dessas halt i luften samt, om bedömning av lufthalt inte kan göras på befintligt underlag, detaljerad undersökning genom luftmätning.
I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska man säkerställa att ingen exponeras för hälsofarliga luftföroreningar. Om man i sin riskbedömning identifierat att en luftförorening kan avges vid ett visst arbete ska en exponeringsbedömning göras. Har luftföroreningen ett gränsvärde bör riskbedömningen baseras på luftmätningar.
En rätt genomförd exponeringsbedömning lägger grunden till resursoptimering där åtgärder vidtas där de gör mest nytta. Se även Arbetsmiljöverkets Exponeringsbedömning Arbetsmiljöverkets vägledning om hur bedömning av exponeringen för luftföroreningar mot ett gränsvärde kan göras.
Exponeringsbedömning Arbetsmiljöverkets vägledning om hur bedömning av exponeringen för luftföroreningar mot ett gränsvärde kan göras. (pdf)
Exponeringsbedömningen kan delas upp i tre faser:
Inledande bedömning (finns exponering eller inte):
Begränsad undersökning (tidigare mätningar eller liknande)
Detaljerad undersökning (Exponeringsmätning)
Periodiska mätningar för att regelbundet kontrollera om exponeringsförhållandena har förändrats. Görs beroende på resultat från grundläggande mätning.
Översikt över riskbedömning för luftföroreningar; identifiering av möjlig exponering, bedömning av lufthalt samt exponeringsmätning.
Flödesschema över exponeringsbedömning