Efterklangsmätning
Direktljud
Det ljud som går rakt från källan till örat eller mikrofonen utan att reflekteras. Ger den tydligaste signalen och används ofta som ”referens”.
Reflexionsljud
Ljud som träffar en yta (vägg, tak, golv, maskin) och sedan når örat/mikrofonen. Kommer strax efter direktljudet och kan göra att ljudet upplevs starkare eller mer ”hårt”. Exempel: ekot från en vägg nära en maskin.
Efterklangsljud
Summan av många reflexioner i ett rum, som successivt klingar av efter att källan tystnat. Märks tydligt i stora, hårda lokaler (t.ex. fabrikshallar, kyrkor, idrottshallar). Lång efterklang gör att ljudet blir svårbegripligt (dålig taluppfattbarhet, mer bullrigt).
Svensk standard SS-EN ISO 3382-2:2008
Här definieras efterklangstid som tiden det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka till 60 dB efter att en ljudkälla stängts av.
Lämna till sakkunnig att mäta efterklang.
Minsta antal mätningar/positioner (SS-EN ISO 3382-2:2008)
| Enkät | Ingenjör | Precision | |
| Käll-mikrofon-kombinationer | 2 | 6 | 12 |
| Käll-positioner | ≥ 1 | ≥ 2 | ≥ 2 |
| Mikrofon-positioner | ≥ 2 | ≥ 2 | ≥ 3 |
| Antal avklingningar i varje position (högtalarmetoden) | 1 | 2 | 3 |
Enkätmetoden – grov metod
- För mer komplicerade/precisa bedömningar behövs fler mätpunkter
Exempel
Några exempel på efterklangstider från standarden. Värdena är angivna som längsta tillåtna efterklangstider för de olika lokalerna (angivet i s = sekunder).
| Utrymmesfunktion | Exempel på rumsbeteckning | 125 Hz | 250 Hz – 4 kHz |
| talkommunikation > 200 m³ | Undervisningsrum, lärosal, klassrum, konferensrum | 0,7 | 0,6 |
| talkommunikation < 200 m³ | Undervisningsrum, lärosal, klassrum, konferensrum | 0,6 | 0,5 |
| idrott < 1000 m³ | Gymnastiksal, motionssal | 0,8 | 0,6 |
| matservering, takhöj < 3 m³ | Matsal, cafeteria | 0,7 | 0,5 |
| matservering, takhöj > 3 m³ | Matsal, cafeteria | 0,8 | 0,6 |
| trapphus | trapphus | – | 1,2 |
| tillfällig vistelse eller passage | Korridor, entré, kapprum, omklädning | – | 0,6 |
| kontorsarbete, 1 plats | Kontor, expedition, reception | 0,8 | 0,6 |
| kontorsarbete, 2-4 plats | Flerpersonskontor, reception | 0,7 | 0,5 |
| kontorsarbete,
>5 plats & < 100 m² |
Kontorslandskap | 0,6 | 0,4 |
I Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller (Risker i arbetsmiljön AFS 2023:10 – 2 kap Buller) finns inga krav på efterklangstider. I Arbetsmiljöverkets nu ersatta föreskrift för Buller, (AFS 2005:16), fanns ett “allmänna råd” angående efterklang:
”I miljöer rika på efterklang lever tidigare talljud kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Efterklangstider på ca 0,8 s och därunder innebär i de flesta fall acceptabel störning från rumsekon. I större lokaler med längre efterklangstid, t.ex. aulor och stora konferenslokaler, krävs som regel speciella högtalaranläggningar för att skapa rimlig taluppfattbarhet. I lokaler för barn, äldre och hörselskadade där krav ställs på god taluppfattbarhet kan efterklangstider understigande 0,5 s behövas.”
Mätmätoder efterklang
Impulssvarsmetod – Avklingningsmetod
- Ett starkt ljud genereras i rummet med en ljudkälla
(t.ex. högtalare eller pistolskott/ballongknall i enklare mätningar). - Ljudkällan stängs abrupt av.
- En ljudnivåmätare med analysfunktion registrerar hur snabbt ljudnivån sjunker.
Högtalarmetod – Integreringsmetod (brusmetod)
- Ett jämnt brus (ofta rosa brus) spelas upp via högtalare
- När ljudet stängs av mäts den genomsnittliga avklingningen under flera upprepningar.
- Ger mer stabila resultat i vanliga rumsmätningar.