Svenska WAI-nätverket

Syftet med svenska WAI-nätverket är att utveckla användandet av instrumentet för praktik och forskning samt att sprida kunskap om arbetsförmåga och användandet av verktyget. Resultatet av WAI resulterar i en poäng som kan förutsäga en persons arbetsförmåga nu och i framtiden.

Varför skall man använda Arbetsförmågeindex?

  • Identifierar tidiga tecken på ohälsa hos arbetstagare
  • Ger ett underlag för tidiga åtgärder för att upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga
  • Hjälper arbetstagaren att må bra på arbetet vilket ger en god lönsamhet för företaget

Vad menar vi med arbetsförmåga?

  • Balansen mellan de resurser vi har och de krav arbetet ställer på oss
  • Resurser; vår hälsa och funktion, vår kunskap och yrkesskicklighet men även våra värderingar och vår motivation
  • Krav i arbetet; vad vi skall utföra, hur och när vi skall göra det och hur ledarskap och organisation fungerar

Vad är Arbetsförmågeindex? (Work Ability Index, WAI)

Ett instrument baserat på ett frågeformulär med 10 frågor inom 7 olika områden

  • Framtaget i Finland av forskarna Tuomi och Ilmarinen
  • Har använts under ca 30 år, både kliniskt och inom forskning
  • Är översatt till 24 olika språk
  • Ex. på frågor i indexet:
    • hur man värderar sin nuvarande arbetsförmåga jämfört med sin bästa under sin livstid på en skala 0-10
    • hur man värderar sin arbetsförmåga i förhållande till de fysiska respektive psykiska krav arbetet ställer
    • nuvarande sjukdomar, sjukskrivning senaste året och egen prognos av arbetsförmågan 2 år framåt.

Kan delar av indexet användas?

Idag används ibland endast en fråga från arbetsförmågeindexet, som på ett enkelt sätt kan ge en indikation på individens arbetsförmåga. För denna enskilda fråga kan individens arbetsförmåga klassificeras i dålig (0-5), måttlig (6-7), bra (8-9) eller utmärkt (10) arbetsförmåga. Om det visar sig att detta inte ger tillräckligt med information ska naturligtvis hela instrumentet användas.

Arbetsförmågepoäng/Work Ability Score – 1:a frågan i indexet

WAI Single Item

Hur används Arbetsförmågeindex?

  • Ett frågeformulär med tio frågor.
  • Du fyller i det själv och det tar ca 15 minuter.
  • Dina poäng räknas samman av en person som är kunnig inom området arbetsförmåga.
  • Indexet kan användas både på individuell nivå och på gruppnivå.

Vilka kan använda Arbetsförmågeindex?

  • Grupper inom hälso-och sjukvården kan använda instrumentet.
  • Primärvården och Företagshälsovården kan ha nytta av denna metod, tex vid arbetsplatsundersökningar.
  • Det kan användas av personalansvariga.
  • Inom forskning.

För vilken grupp är Arbetsförmågeindex tänkt?

Arbetsförmågeindex är tänkt att användas för personer eller grupper oberoende av vad du arbetar med och vilken ålder du har.

Om du vill läsa mer

Torgén M. Experiences of WAI in a random sample of the Swedish working population. International Congress Series 2005, :328–32.

Tuomi K, Ilmarinen J, Jahkola A, Katajarinne L, Tulkki A. AFM-indexet- En metod att mäta arbetsförmågan. Helsingfors: Institutet för Arbetshygien; 1998.

Ahlstrom L, Grimby-Ekman A, Hagberg M, Dellve L. The work ability index and single-item question: associations with sick leave, symptoms, and health – a prospective study of women on long-term sick leave. Scand J Work Environ Health 2010, Sept 36(5):404–12.

Bostrom M, Sluiter JK, Hagberg M. Changes in work situation and work ability in young female and male workers. A prospective cohort study. BMC Public Health. 2012 Aug 24;12(1):694.

Gould R, Ilmarinen J, Järvisalo J, Koskinen S. Dimension of work ability: Results of the Health 2000 Survey. Helsinki: Finnish Centre of Pensions, The Social Insurance Institution, National Public Health Institute, Finnish Institute of Occupational Health; 2008.

Ilmarinen J. Work ability–a comprehensive concept for occupational health research and prevention. Scand J Work Environ Health 2009, 35(1):1–5.

van den Berg TI, Elders LA, de Zwart BC, Burdorf A. The effects of work-related and individual factors on the Work Ability Index: a systematic review. Occup Environ Med 2009, 66(4):211–20.

Webadmin, FHV-metodik


Kontakta Webadmin