Företagshälsovården möter ofta patienter med besvär som kommer av arbete med vibrerande maskiner.
Första prioritet ska alltid vara att förändra arbetsmiljön så att den är anpassad till arbetstagaren. Det är också arbetsgivarens ansvar att personalen är utbildade på den skyddsutrustning som finns.
Personligt skydd mot alla typer av vibrationer är svårt att utveckla, speciellt för låga frekvenser och höga amplituder.
Personlig skyddsutrustning som kommit ut på marknaden före 21 april 2018 omfattas av Arbetsmiljöverkets regler (AFS 2023:11, Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning) och utrustningen behövde uppfylla kraven i föreskrifterna för att få introduceras på marknaden.
Från och med 21 april 2018 gäller nya regler:
EU-förordningen om personlig skyddsutrustning 2016/425
Vibrationsdämpande handskar skall vara CE-certifierade och därmed uppfylla kraven enligt gällande standard (ISO 10819:1996) med revidering (ISO 10819:2013).
CE-märkta vibrationshandskar uppfyller specifikationen i standarden som anges i produktens bruksanvisning. Enligt kraven i standarden gäller dämpningen bara handflatan. I många arbetssituationer överförs vibrationerna även till fingrarna och kan skada både nerver och kärl. Handskarna behöver inte dämpa vibrationer med frekvenser under 150 Hz, vilket motsvarar varvtal under 9 000 varv per minut eller 9 000 slag per minut.
Det är viktigt att du undersöker vilka varvtal eller slagtal dina handhållna maskiner har när de används som mest, i drift eller i tomgång. Läs handskarnas bruksanvisning noggrant för att kunna avgöra om de kan tänkas dämpa vibrationerna eller inte.
Rapporten beskriver hur vibrationsdämpande handskar fungerar och påverkar exponeringen från handhållna maskiner och är tänkt att kunna läsas av företagshälsovårdens personal och arbetsgivarens arbetsmiljöansvariga.
Sammanfattningen är övergripande och befriad från tekniska begrepp. Huvudrapporten ger en mer ingående beskrivning medan hänvisningar till bilagor är tänkta att ge en fördjupad ingenjörsmässig bakgrund.
Rapporten är gjord av Arbets- och Miljömedicin, Göteborg: Per Jonsson, yrkeshygieniker och med.dr, Istvan Balogh, yrkeshygieniker och med.dr, samt Fredrik Rassner, yrkeshygieniker.
Metodansvarig
Jakob Riddar, AMM Syd