Ultravibrationer & Transienter (slag/stöt)

Dagens mätsystem för hand-, armvibrationer mäter upp till 1250 Hz vilket innebär att transienter, slag/stöt, och ultravibrationer (mycket högfrekventa vibrationer) underskattas i mätstandarden vilket ökar risken för ohälsa och olycksfall.

• Var försiktig om vibrationer domineras av eller innehåller kraftiga stötar
• Lämpligt om yrkeskategorier som ofta använder slående maskiner eller maskiner med ultravibrationer regelbundet genomgår medicinska kontroller
• Exempel på berörda yrken: tandvårdspersonal, bilmekaniker, nitare och fotvårdspersonal
  • Dessa yrken ska erbjudas medicinska kontroller för vibrationer

Transienter (slag/stötar)

• Kortvariga, impulsiva vibrationer med hög toppnivå
• Definieras i standarder som plötsliga förändringar i acceleration/ kraft som sker under mycket kort tid
• Kan uppträda som enstaka eller upprepade stötar (t.ex. mutterdragare, mejselhammare)

Ultravibrationer

• Mycket högfrekventa vibrationer (ofta >1000 – 1250 Hz)
• Förekommer ofta tillsammans med stötar
• Kan ha biologisk betydelse men ligger ofta utanför standardiserad mätning

Varför de inte fångas korrekt i dagens standard

1. Begränsat frekvensområde

• Standarder för hand–arm (ISO 5349-serien) täcker ca 8 – 1000 / 1250 Hz
• Ultravibrationer ligger utanför detta → mäts inte

2. Frekvensvägning

• Standardiserad frekvensvägning dämpar höga frekvenser kraftigt, > 100 – 200 Hz
• Även vibrationer inom mätområdet kan därför få lägre vikt i A(8)
• Resultat: högfrekvent energi underskattas dubbelt (både filtreras bort och viktas ned)

3. RMS-baserad metod, A(8)

• A(8) bygger på ett tidsmedelvärde (RMS)
• Korta toppar (transienter) “smetas ut” över tiden
• Ger låg påverkan på totalvärdet trots höga toppnivåer

Specifikt för HAV

• Störst problemområde:

1. Transienter

• Slagande verktyg ger:
  • höga toppar
  • låg påverkan på A(8)
    • Risk att underskattas

2. Ultravibrationer

• Fångas inte av:
  • mätområde
  • Frekvensvägning
    • ytterligare underskattning

3. Konsekvens

• A(8) kan vara låg trots:
  • dokumenterad skaderisk
• Nya standarder (5349-3/-4) försöker hantera detta – men:
  • saknar ännu koppling till gränsvärden

Specifikt för helkroppsvibrationer (WBV)

• Transienter (stötar) hanteras bättre:

1. Vibration Dose Value (VDV)

• Kompletterar A(8)
• Tar större hänsyn till toppar

2. Ultravibrationer

• Mindre relevanta för helkropp

Slutsats:

• WBV har redan ett etablerat sätt att hantera stötar
• HAV saknar motsvarande fullt implementerat system

Sammanfattning

• Transienter: underskattas av A(8) p.g.a. RMS-metod
• Ultravibrationer: missas eller dämpas av:
  • frekvensområde
  • frekvensvägning
• Vibration Dose Value, VDV (HKV)
  • Kompletterar A(8)
  • Tar större hänsyn till toppar
• ISO 5349-3/-4:
  • introducerar metoder för att mäta stötar och högfrekventa komponenter
  • men saknar ännu:
    • dos–respons
    • gränsvärden
• Vibration Peak Magnitude, VPM (HAV):
  • Visar magnituden av transienter (slag/stötar)
  • Krav för tillverkare att redovisa från 2027 i EU
  • kompletterar A(8)
• Vibration Shock Index, VSI (HAV):
  • visar tydligt hur “stötig” signalen är
  • kompletterar A(8)

Praktisk innebörd i riskbedömning

• A(8) är nödvändigt – men inte tillräckligt
• Särskilt för HAV måste man alltid beakta:
  • slag/stötar
  • högfrekventa komponenter
  • signalens karaktär

Eftersom ultravibrationer och transienter inte kan bedömas tillförlitligt för hand-, armvibrationer med dagens mätmetoder rekommenderas medicinska kontroller för de berörda yrkesgrupperna.