Belastningskänslighet och smärtupplevelse

Belastningskänslighet och smärtupplevelsen hos personer med långvarig smärta. En av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar är Muskuloskeletala smärtor. 

Klinisk erfarenhet visar att funktionstester av patienter med långvarig smärta ofta får ett tillfredsställande resultat – men att de dagarna efter undersökningen kan få ökade smärtor och kraftig trötthet.

Vår hypotes är att det kan bero på förändringar i det neurobiologiska systemet i interaktion med psykologisk status och kontextuella faktorer. Men också i uttrycken av cytokiner och chemokiner, vilket kliniskt yttrar sig bland annat i sänkta smärttrösklar och accentuerad eftersmärta. Den här belastningskänsligheten bör därför tas med i en bedömning av arbetsoförmåga.

Studiens syfte och material

Syftet med studien är att undersöka graden av smärta dagarna efter belastning och dess samband med uppmätta smärttrösklar, biologiska markörer (cytokiner och chemokiner), psykisk hälsa och självskattad arbetsförmåga, hos patienter med långvarig smärta.

Materialet kommer att bestå av kvinnor och män mellan 18-65 år med långvarig smärta i nacke och skuldror, sjukskrivna eller i arbete och friska kontroller. Patienter kommer att rekryteras från Arbets- och miljömedicin i Göteborg samt från smärtenheter i Västra Götalandsregionen.

Hur studien genomförs

Studien kommer att utföras med en läkarundersökning och därefter en dynamisk belastning (armcykling). Smärttrösklar (QST), biomarkörer i blod och saliv, självskattad smärta och sinnesstämning kommer att mätas direkt före och efter belastningen och också en dag efter belastningen. Under en vecka före och efter belastningen kommer personerna att fylla i en dagbok med uppgifter om smärta, vitalitet/trötthet, sömn, medicinering, aktivitet, arbetsförmåga och sinnesstämning.

Det finns ett stort behov att förstå sjukdomsmekanismerna hos personer med långvarig smärta. Både hos patienterna själva men också hos läkare, försäkringskassa, arbetsliv och samhället i stort. Resultatet av projektet kan komma att få direkt relevans vid arbetsförmågebedömningar.

För mer information runt projektet, kontakta Anna Ekman, anna.ekman@amm.gu.se

eller 031 786 3123.

 

Webadmin, FHV-metodik


Kontakta Webadmin